Byggbranschen går över till ett informationsmodellbaserat tillståndsförfarande. Bygglagen (751/2023) trädde i kraft 1.1.2025, och lagens krav på informationsmodell trädde i kraft 1.1.2026. Sedan dess söks bygglov med en planmodell i informationsmodellform eller med uppgifterna i övrigt i maskinläsbar form. Övergångsbestämmelserna tillämpas fram till 2030.

Vad lagen faktiskt kräver

Kravet innebär inte att varje projekt måste modelleras i IFC-format. Enligt 61 paragrafen i bygglagen bifogas antingen en planmodell på huvudritningsnivå eller uppgifterna om byggnaden i övrigt i maskinläsbar form. I praktiken betyder det senare PDF-ritningar framställda ur planeringsprogrammet samt uppgifter som matas in i tillståndstjänsten. Planmodellen upprättas av projektets byggnadsplanerare, som också ansvarar för att den är korrekt. Modellens närmare innehåll regleras i miljöministeriets förordning 1340/2025.

Kravet gäller även reparations- och ändringsprojekt, inte bara nybyggnad. Det är just där det märks mest, eftersom det sällan finns en aktuell modell eller tillförlitliga mått av en befintlig byggnad.

Uppmätt underlag avgör i ett renoveringsprojekt

En planerare kan inte modellera en befintlig byggnad tillförlitligt utifrån gamla ritningar. I renoveringsprojekt är de gamla ritningarna sällan aktuella, och gjorda ändringar upptäcks ofta först på byggplatsen. När utrymmena är uppmätta på plats arbetar planeraren med verkliga mått i stället för antaganden.

360°-fotografering av inomhusutrymmen i kombination med integrerad lasermätning ger på några tiotals minuter en uppmätt planritning och ett mätpunktsunderlag. Mätnoggrannheten är typiskt ±1 cm från kameran till väggytan och ±2,5 cm i mätområdets ytterkant, som ligger på 40 meter. Ur underlaget tas CAD-ritningar och en modell på LOD200-nivå fram, som planeraren använder som utgångsdata. Jämfört med manuell mätning ligger skillnaden både i tidsåtgång och i spårbarhet: måtten finns sparade och kan kontrolleras i efterhand.

Det är lika viktigt att veta var metoden inte räcker till. Mätningen ger rumsmått, öppningarnas lägen och ytor, inte konstruktionernas inre tjocklekar och inte dolda installationstekniska system. De utreds genom konstruktionsöppningar eller ur befintliga konstruktionsritningar. När den avgränsningen är klar från början är underlaget användbart och leder inte till felaktiga antaganden.

Tre praktiska fördelar för projektet

1. Planeringen börjar med rätt mått. När alla planerare utgår från samma uppmätta underlag blir samordningen av ritningarna enklare och överraskningarna på byggplatsen färre. Ändringsarbeten till följd av mätfel hör till de vanligaste kostnadsöverskridningarna i renoveringsprojekt.

2. Distansarbete och anbudsräkning underlättas. En interaktiv virtuell rundtur är ett effektivt verktyg i kommunikationen mellan parterna. Entreprenörer kan räkna anbud på distans, planerare kan granska detaljer utan ständiga platsbesök, och beställaren håller sig uppdaterad om hur projektet framskrider.

3. Utgångsläget är dokumenterat. Skanningen registrerar utrymmenas skick före rivningsarbeten. Det är värdefullt i kvalitetskontrollen och särskilt om det under projektets gång uppstår meningsskiljaktigheter om i vilket skick objektet var vid starten.

Vad Droneca gör och inte gör

Vi tar fram det uppmätta underlaget: planritningar, CAD-underlag och en modell på LOD200-nivå av ett befintligt objekt, vid behov georefererad till projektets koordinatsystem. Vi tar inte fram planmodeller enligt bygglagen och fungerar inte som projektets planerare. Planmodellen för tillståndet upprättas alltid av projektets byggnadsplanerare, och vi levererar den uppmätta verkligheten som underlag för det arbetet.

Står ni inför reparations- eller ändringsplanering? Kontakta oss så ser vi tillsammans över vilket underlag er planerare behöver.