Räddningsväsendet har publicerat en sida om drönarhot och uppmanar medborgarna att rapportera drönare som beter sig misstänkt. Med tanke på det geopolitiska läget är intentionen förståelig. Problemet är att rådet riktar sig till människor som i de flesta fall inte har förutsättningarna att bedöma vad de faktiskt ser på himlen.

Vad ser man egentligen på himlen?

En drönare som flyger på 100 meters höjd ser ungefär likadan ut oavsett om det är en konsumentmodell för 300 euro eller en professionell kartläggningsplattform värd tiotusentals euro. Från marken ser man en liten mörk punkt, möjligen med blinkande positionsljus. Det går inte att avgöra avsikten, ägaren eller uppdraget.

Och om vi talar om faktiska militära eller fientliga drönare: de har knappast blinkande lampor som väcker uppmärksamhet. En drönare med synliga positionsljus som flyger öppet mitt på dagen är med stor sannolikhet just det den ser ut att vara – ett civilt fordon i ett planerat uppdrag.

De flesta drönare man observerar i vardagen har en helt laglig förklaring:

• Kartläggning och fotogrammetri: byggföretag, kommuner och infrastrukturbolag beställer regelbundet drönartjänster för att dokumentera arbetsplatser, mäta massor och skapa terrängmodeller.

• Inspektion av telemaster och vindkraftverk: att klättra upp i en 80 meter hög mast eller ett vindkraftverks rotornav är farligt och tidskrävande. En drönare gör samma jobb på en bråkdel av tiden utan att utsätta personal för risk.

• Väg-, bro- och kraftledningsinspektioner: infrastruktur längs långa korridorer inspekteras effektivt från luften, ofta på platser där en förbipasserande kan tycka att det ser konstigt ut.

• Fotografering och dokumentation: fastigheter, evenemang och byggprojekt dokumenteras från luften.

• Hobbyflygning: tusentals registrerade hobbypiloter i Finland har lika stor rätt att flyga ostört som en yrkesoperatör. Även de följer regelverket och är registrerade hos Traficom.

Om du ser en pilot – stör inte

Ser du en person i närheten som uppenbarligen styr drönaren – en person med en kontrollenhet, som tittar uppåt eller följer drönaren med blicken – stör inte under flygningen. Piloten behöver full koncentration för att hålla situationsmedvetenheten. Att avbryta mitt under ett uppdrag kan i värsta fall leda till en incident.

Är du nyfiken eller orolig, vänta tills drönaren landar. Det sker oftast inom 20–50 minuter, när batteriet behöver bytas. Fråga sedan artigt. En seriös pilot kan alltid redogöra för sitt uppdrag, sitt tillstånd och sin registrering.

Regelverket existerar – och det fungerar

Finland följer EU:s gemensamma drönareglemente (EU 2019/947), som administreras av Traficom. Regelverket är detaljerat och ställer tydliga krav på piloter:

• Registrering av operatören i Traficom UAS-registret

• Teoriexamen för A1/A3- eller A2-kategori

• Obligatorisk elektronisk identifiering (Remote ID) för de flesta drönare

• Tydliga restriktioner kring flygplatser, befolkade områden och skyddade objekt

• Försäkringskrav och krav på kompetens

En professionell pilot med uppdrag på ett industriområde utanför Jakobstad har redan koordinerat med eventuellt berörda myndigheter, kontrollerat luftrummet och flyger med registrerat Remote ID aktivt. Det är inte ett hot – det är en arbetsdag.

Innan du ringer – kolla Flyk och Fintraffic Sky

Det finns ett enkelt och konkret tips för den som ser en drönare och undrar om den har rätt att vara där: kolla de öppna digitala tjänsterna Flyk och Fintraffic Sky innan du kontaktar myndigheterna.

Flyk (flyk.com) var en av de första tjänsterna i Finland som samlade drönaranmälningar och restriktionszoner på en gemensam karta. Du kan se aktiva flygningar i realtid samt vilka områden som är förbjudna eller kräver tillstånd.

Fintraffic Sky (sky.fintraffic.fi) är Fintrafficins officiella plattform för flyganmälningar, lanserad i maj 2025. Fintraffic ansvarar för Finlands flygtrafiktjänster och är en statlig aktör – dit anmäler professionella operatörer i första hand sina flygningar. Tjänsten visar luftrumsrestriktioner i realtid och är öppen för alla utan inloggning.

Att anmäla sin flygning är frivilligt i okontrollerat luftrum men starkt rekommenderat – och det är vad seriösa operatörer gör. Vi på Droneca anmäler alltid våra flygningar, även på fritiden. Det gynnar alla:

• Andra drönarpilloter ser vad som är i luften och kan undvika farliga situationer

• Myndigheter och flygtrafiktjänster får en riktig bild av aktiviteten i låg höjd

• Allmänheten kan kontrollera om en drönare de ser faktiskt är anmäld

Det vore faktiskt rimligt att ställa krav på att alla drönareoperatörer anmäler sina flygningar till Sky. Det skulle göra situationen mycket tydligare: om en drönare syns i ett område och ingen anmälan finns – det är ett mer konkret skäl till misstanke än den diffusa känslan av att "något verkar konstigt". I dag är bilden grumlig just för att anmälan är frivillig.

Problemet med "rapportera allt"-mentaliteten

När myndigheter uppmanar allmänheten att rapportera drönare de finner misstänkta utan att ge konkreta kriterier för vad som faktiskt är misstänkt, uppstår ett par praktiska problem.

Falska larm belastar systemet. Varje rapport som gäller en registrerad, laglig pilot som utför ett vanligt uppdrag tar tid och resurser från de fall som verkligen behöver uppmärksamhet.

Arbetsro försvinner. En pilot som arbetar koncentrerat med en mastinspektion eller karterar ett vägbygge kan plötsligt konfronteras av oroliga förbipasserande eller räddningspersonal – trots att allt är i sin ordning och anmält i förväg.

Vad skulle vara mer hjälpsamt?

I stället för att uppmana allmänheten att rapportera drönare i allmänhet, vore det mer konstruktivt om myndigheterna kommunicerade konkreta tecken på faktiskt misstänkt beteende:

• Nattflygning utan belysning – vid nattflygning ska registrerade drönare ha positionsljus; de flesta moderna professionella modeller har dem aktiva även dagtid

• Drönare utan Remote ID-signal – sedan 2024 gäller Remote ID-krav generellt i EU; en drönare utan identifieringssignal är i sig anmärkningsvärd

• Ingen anmälan i Fintraffic Sky eller Flyk – kombinerat med övriga faktorer ett relevant tecken

• Aggressivt eller provocerande beteende – ett tydligare och mer avgränsat kriterium än "misstänkt"

Det vanligaste scenariot är VLOS (Visual Line of Sight), vilket innebär att piloten håller drönaren inom synhåll – ofta 250–300 meter, beroende på drönarkonstruktion, storlek, väder med mera. I det fallet ska en ansvarig pilot finnas på plats och vara identifierbar. Det finns dock lagliga BVLOS-operationer (Beyond Visual Line of Sight) med särskilt tillstånd från Traficom, där piloten kan vara utom synhåll – så frånvaron av en synlig pilot är inte automatiskt ett varningstecken.

Och som ett första steg: öppna Flyk eller Fintraffic Sky och se om det finns en aktiv anmälan för det område du tittar mot. Det tar trettio sekunder och ger ett mycket bättre underlag än en känsla.

Drönarbranschen behöver inte demoniseras

Finland har ett välreglerat och professionellt dronarlandskap. Hundratals uppdrag genomförs varje år av registrerade operatörer, kommuner, energibolag, byggföretag och certifierade piloter – yrkesfolk och hobbyister – allt inom gällande regelverk och med full transparens mot Traficom och Fintraffic.

Säkerhetsmedvetenheten i samhället är välkommen. Men den behöver kombineras med kunskapsspridning, inte bara larm. Annars riskerar vi att skapa en miljö där lagliga, yrkesmässiga aktörer och fridfulla hobbypiloter behandlas som presumtiva hot – en ohållbar situation för en bransch som bidrar med konkret värde till samhällets infrastruktur, byggsektor och industri.

Om Droneca

Droneca Ab erbjuder professionella drönartjänster i Österbotten och övriga Finland. Vi flyger med certifierade piloter, registrerade hos Traficom, med aktiv Remote ID och nödvändiga tillstånd för varje uppdrag. Alla våra flygningar – även på fritiden – anmäls i Fintraffic Sky. Våra tjänster inkluderar kartläggning, ortofoto, volymberäkningar, 3D-modellering, mastinspektioner, vindkraftverksinspektioner och infrastrukturinspektioner för bygg- och energiprojekt.

Har du frågor om hur drönare används professionellt, vilka regler som gäller eller vad vi kan hjälpa din organisation med? Kontakta oss på droneca.fi.